Ni Hao,

Första veckan är gjord här i kina och det har varit många intryck må jag säga!! Vi kan väl börja med första dagen som startade med att jag inte kom ihåg vilken våning jag skulle vara på, jag var heeeelt säker på att det var våning 5. Men det gick inte ens att trycka på knappen för våning 5 i hissen så jag åkte upp och ner ett tag i överfulla hissar med kineser. Det är lite annorlunda här för det finns nämligen hiss assistenter, två kvinnor jobber med att trycka på knappen för att få ner eller upp hissarna!!!! Dessa två kvinnor involverade jag i mitt sökande efter mitt kontor! Problemet var bara de att ingen av dem pratade ett ord engelska, så på min knapphända kinesiska och deras absolut ej existerande engelska skrattade vi åt de hela och ryckte på axlarna. Hon frågade alla som vi gick förbi om de kunde engelska, men nepp, inge. Men så gick de upp ett litet ljus att 5an kanske skulle vara i slutet av vånings siffran, vi testade således våning 12 och rum 5 istället för våning 5. DÄR hittade vi mitt kontor och så kunde min första dag börja.

Nu är det faktiskt lite roligt, för varje gång jag kommer till entren och de två damerna sitter där pratar vi med varandra, morgon, lunch och middag!! MEN jag på engelska och de på kinesiska! Gulligt som 17, men också dumt eftersom ingen förstår nått

I alla fall, första dagen. Kontoret är ett litet rum som ett kontroslandskap där det sitter 6 EXTREMA data nördar!! Alltså, dessa killar och en tjej kan vara det nördigaste jag någonsin sett! Det enda ljudet som hörs i det lilla rummet är knapprandet på tangentbordet och klickandet på musen, annars är det tyst…det är faktiskt till min förvåning 3 ½ som pratar engelska!! Den där ½ är en kille som sitter bredvid mig och jag tror att han förstår liiiite men säger inget.

Jag fick ett litet skrivbord, typ som en skolbänk och en dator. Sedan var det dags att möta Chefen…! Han heter Jason Li och kan vara den häärligaste lille mannen på jorden! Han har lite chefs attityd, men han är så söt att man dör! Han påpekade typ 50 ggr den dagen hur glad han var att ha mig här och att jag var den första utlänningen att jobba här!!  Det kändes lite som för er som sett Little Britain så var jag ”the only gay in the village”. Kände mig typ som en muzungu i Kenya förutom all uppmärksamhet från allmänheten.

Jason satte mig i arbete redan första dagen och dagarna är långa. Vi börjar 9 och ska officiellt sluta 18, men de gör ingen!! (förutom jag!) Jag har nämligen ca 45 min pendling till jobbet och det blir så himla sent om man vill hinna träna laga mat eller bara hinna varva ner innan man måste kliva upp igen!

Men första dagen gick och så gjorde de andra. Dock är det segt att sitta och googla ”online education” i 9h i 4 dagar!!! Men jag fick ett uppdrag i onsdags att hålla en presentation i fredags om utbildning online i västvärlden. Företaget jag jobbar på heter Boolan.com och ska lansera en webbsida där man kan plugga online, men också ha ett virtuellt klassrum där man kan chatta med sin lärare och klasskamrater. Vi ska också lansera två sycken hjälpmedel för lärare som vill spela in sina undervisningar samt en whiteboard com man kan använda och rita och peka i sina föreläsningar. Skit coolt och det kommer bli nått likande en kombination av facebook och online universitet!!

Men för att kunna lansera detta i resten av världen så måste man veta lite om vad som redan finns där ute och det har jag tagit reda på under veckan och presenterat för mitt team i fredags. Det gick jättebra, förutom de att 3 av 10 förstod vad jag sa!!! Men Jason var jättenöjd och kallade in mig till hans rum och sa att han tyckte de va jättebra och att jag nu var en expert inom online education marketing!! Haha…okeeeej, tack! Tack IPPE för att man lärt sig hålla låda inför folk!

Men skämt å sido så var det lite nervöst eftersom de inte är jättelätt att kommunicera med kineser, de har ett annat sätt att tänka och att tänka lika är ibland svårt. Men jag Jason sa att jag nu skulle börja ta kontakt med media nästa vecka. Han och jag ska nämligen vara ansiktet utåt, det är vi som ska resa tunt världen och berätta om vår innovation. Jason har STORA planer för Boolan där jag ingår som en nyckel till detta i världen!! Han vill nu anställa mig som en fulltids anställd och tom kanske flytta in mitt skrivbord till hans rum!!!! Jag har på en vecka klättrat från att vara en praktikant till att vara heltidsanställd och ska resa världen runt och marknadsföra detta företag!! Måste säga att min karriär tar stora steg på en vecka.

Det som är det bästa med detta är att jag nu kan söka om mitt visum till att få ett residence permit, alltså ett uppehållstillstånd. Dock måste jag lämna landet för att kunna få det, så Hong Kong nästa!!

En sak måste vi dock reda ut, Boola.com är ännu inte öppet för allmänheten. Det är under progress och vi ska lansera en Beta version (hahaha, ja fråga mig knappt vad det är, men tydligen en form av test version av den riktiga sidan senare) den 10 sep och på den lanseringen ska jag hålla en presentation inför 100 pers! Men det är bara början för sen i mitten av April nästa år ska vi lansera den riktiga versionen av sida och då ska den även vara översatt till engelska! Och det ska bli på en internationell teknologi och utbildnings konference som vi ska ha med föreläsare från hela världen! Coolt! Och mitt i allt detta är jag, the only foreigner in the company!

Jag tycker verkligen att de ska bli spännande att vara med i utvecklingen av ett företag som vill sprida utbildning via nätet till alla i världen. Jag tänker på hur fantastiskt detta är för alla fattiga människor i utvecklingsländer som inte har råd med skolgång, tex alla de i Kenya!! De kan nu via att de har internet i mobilen ha tillgång till utbildning som kan ta dem ur den position de befinner sig i!

Det känns så lockande eftersom det känns som att jag får jobba med frågor som fortfarande är mig varmt om hjärtat som utbildning och utveckling av underutvecklade länder. Jag tror dessutom att detta är framtiden, folk har inte tid att vara låsta till ett universitet och klassrums lektioner om de kan få samma utbildning av samma lärare online!! Då kan man jobba eller resa och samtidigt få en master eller en kandidat!!

Okej, nog om detta. Lite om det privata livet. Tja, denna veckan har varit mest jobbrelaterad och omtumlande. Men jag var ut och tog en after work cocktail (I know, Love the term och att det är möjligt!!) med Kristoffer från min IPPE klass i trolly. Skitkul att se honom igen! Sen har Sara och jag tränat lite och igår fredag var vi ut och åt mat på en taiwanesisk restaurang för att fira lite att jag får stanna i landet och att första veckan gått så bra!

Idag regnar det så vi är alla tre hemma och myser, dricker kaffe (italiensk espresso och svenska ballerina kladdkaka!!) och laddar för en ledig lördag. Ikväll ska vi få inflyttningsfest hos mina gamla klasskamrater Alfredo och Paolo som flyttat ihop med tre andra. En av dem är en tjej från London som jag träffade förra helgen och hon har precis startat upp en NGO här i shanghai som ska hjälpa fattiga barn i Kina, Indien och Nepal med allt de kan bistå. Så när jag berättade lite om mina erfarenheter ville hon bjuda in mig på en middag med deras organisation så jag kanske kan hjälpa dem! Det skulle vara toppen att få dela med mig om de jag lärde mig hos ACE och att kanske få fortsätta jobba lite med den typen av volontär arbete.

Men nu tror jag att jag tömt ur mig det mesta för denna gången. Det är svårt att hinna skriva i veckorna. Men jag ska se om jag inte kan uppdatera lite oftare!

Pussokram,

Kristin