Hej hallå,

Ledsen att det tagit ett bra tag sedan jag uppdaterade senast. Men till mitt försvar har det varit rätt galet på jobbet. Vet inte om jag nämnt vad det är jag jobbar med just nu, men för att göra en lång historia kort så har vi skapat ett systerbolag till SoftCompass som heter PM-China som är en plattform för Produkt managers och designers som sysslar med user experience. Tänk er att vi försöker skapa ett nytt forum för att uppmuntra till en ny Steve Jobs. Min chef har slagit på den stora trumman denna gången och bjudit in ett gäng jänkare som ska tala om Produkt management, sociala media, twitter, facebook och den nya internetbaserade eran. Ja som ni kanske förstår så är detta ett helt nytt ämne för fröken oteknisk och de närmsta jag kommit detta är med mitt FB konto typ. Jag har fått lära mig en hel del om man säger så.

Åter till saken, vi ska i veckan som kommer ha två konferenser och en tvådagars workshop med Marty Cagan (tidigare eBay’s produkt ansvarig) allt detta på 6 dagar. Tisdag, onsdag är det workshop i Shanghai, torsdag-fredag är det konferens i Shanghai och lördag-söndag är det konferens i Beijing. Det som är så galet med allt detta är att jag är konferens general och ska styra allt detta för de ca 550 pers som ska medverka under 6 dagar så jag ska bossa över mina kinesiska kids samt hantera alla dessa kinesiska besökare på ett smidigt sätt utan någon som helst erfarenhet av stora arrangemang.

Det mest nervpirrande momentet är att jag ska hålla i öppnings ceremonin där jag ska hålla ett tal till en samlad skara av Kinas största produkt och design managers från Yahoo, Google, eBay, Sina, SAP, Facebook, Twitter, QQ och tja ett gäng till.  Det är inte bara det att jag ska hålla ett tal, talet ska dessutom vara på KINESISKA! Ja detta ska sannerligen bli en utmaning. Ni vet ju att jag normalt sett gillar att prata inför folk och det ska verkligen bli roligt, men alltså, på kinesiska? Ja när jag gjort detta måste jag nog faktiskt ge mig själv en eloge att jag nog är korkast av alla som ställer upp på typ allt. Men konstigt nog känner jag mig inte ens lite nervös. Jag tror nog fortfarande att det dels är typ 1 vecka kvar och jag har gott om tid att öva; 2 att jag egentligen inte behöver göra det på riktigt; 3 att det nog inte är någon som kommer att lyssna. Men jag tror jag måste börja revidera alla tre. För det är 4 dagar kvar tills konferensen och jag ska dessutom hålla talet på två konferenser. Det är dags att lägga på ett kol nu.

Men jag ska inte sticka under stolen med att jag känner mig lite stolt och lite smått exalterad över hela situationen. Vilken komet karriär inom IT branschen Jag vet som precis lärt mig vad en app är och jag är tom omkörd av farsan då till och med HAN har en skaffat en smartphone medan jag bytt TILLBAKA till min gamla mobil efter att ha gett bort min ericsson till bättre behövande i Kenya! Jag har till och med fått pappas gamla telefon!! Och nu ska jag alltså hålla ett tal om den nya eran inom teknologin och hur ballt och coolt detta är. Produktutveckling 3.0 men jag är fortfarande kvar på 0.1. kan man kalla det hyckleri, bra fejkat eller bara dumdristigt? Vilket som så är det sanning, och det är fett coolt.

Jag har ju skaffat mig kostym nu också, med hela baletten. Jag kände mig nästan utklädd där jag stod i vardagsrummet i pennkjol, svit skjorta och pumps med en knut i nacken, pärlörhängen och halsband. Fy fan, det tar sig. Jag har tom köpt ett par nya svarta mocka skor till jobbet, det är dags att lägga conversen på hyllan. Eller i alla fall tills efter konferensen.

Jag hade tänkt skriva lite om hur det har varit på jobbet den senaste tiden, men inser att jag skulle behöva ungefär 3h på mig för att få ner all galenskap som sker på ett kinesiskt kontor. Men i korta drag kan man väl säga som så att jag har fått huvudansvar för hela konferensen och workshopen. Det känns mycket hedrande, men att försöka organisera ett gäng kineser som aldrig hört talas om schema, skriva ner sina arbetsuppgifter eller att rapportera till någon som inte officiellt har makten att bestraffa någon gör det hela en aning frustrerande. Min chef har dessutom ett minne som en guldfisk, vilket innebär att vi kan ha bestämt en sak en dag men redan nästa dag är det inaktuellt. Detta  har inneburit att jag har omarbetat schemat varje dag i 3 veckors tid. Vi har haft 3 veckor på oss att beställa ALLT material till våra ”goodiebags” som ska delas ut till gästerna. Det har varit ett smärre helvete eftersom ingen vet vad vi har haft för budget (något som heller inte verkar vara viktigt) vi kör så länge de finns cash. En vecka innan workshopen hade vi fortfarande inget hotell att vara på. Så i två dagar åkte vi runt till kanske 15 hotell i panik och försökte hitta ett som passade.

Jag är så otroligt glad över att jag efter min tid i Kenya lärt mig hantera stress och att finna mig i nuet och i ovissheten på ett helt annat sätt så jag har faktiskt inte brutit samman. Det ska istället blir skitkul. Att ha mycket att göra är ju som sagt 100 gånger roligare än att inte göra något. Jag ska njuta av denna veckan och ska kicka ass med min kinesiska. Att se det positiva i allt detta är faktiskt mycket enkelt för det är ju detta jag har önskat mig, jobba i Shanghai med något som är utmanande. Och det vill jag lova att jag gör, jag har lärt mig så sjukt mycket om marknadsföring, kinesisk arbetskultur, byråkrati, mig själv, teknik och ja arbetslivet i övrigt. Det är ett sjuhelvetes coolt första jobb med så mycket ansvar. Speciellt inom ett fält som jag aldrig pysslat med tidigare

Nu ska jag ta och göra mig klar för jag ska till flygplatsen och hämta våran första talare Cynthia Johanson från Twitter. (skaffade precis ett konto på twitter för att förstå vad det är för nått hon sysslar med så jag har några adekvata frågor att ställa Men de ska nog gå bra!

Vi hörs och SES. Ja för jag kommer hem till jul! Det blir en traditionell jul hemma på faluvägen i år igen, och som jag längtar!!!

Puss & Kram